Ledare

En bit in på det nya året är det dags att blicka framåt, kavla upp armarna och ta itu med 2010. Det ser ut att bli ett bra år.

Vi har äntligen fått en nationell Bredbandsstrategi. Efter en period i början av 2000-talet med ”Rosengrenpengar” arbetade vi i många år i ett tomrum. Vi saknade en ledstjärna i det dagliga arbetet. Bredbandsnätet – eller den digitala infrastrukturen som jag föredrar att kalla den – har ett ständigt behov att utvecklas. Den skiljer sig inte från den traditionell infrastruktur i form av vägar och järnvägar.

Därför känns det bra med tydliga riktlinjer – att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha 100 Mbit/s till hemmet 2020, 40 procent kommer att ha detta redan 2015. Det innebär förstås trådlös anslutning med väldigt många basstationer/master som alla måste vara sammanlänkade med fiberkabel. Men framförallt handlar målsättningen om att ansluta hushållen direkt med fiberkabel.

Det tog oss nästan tio år att bygga det skånska BAS-nätet. Det som idag används – och kommer att användas – för lång tid framöver. 290 orter är idag anslutna och alla marknadens aktörer kan använda nätet på lika villkor. Över 97 procent av befolkningen i Skåne kan få bredband till hemmet. Under samma tid har vi sänkt priset på kommunala och regionala tjänster med mer än hälften.

På många sätt har detta varit en framgångsrik satsning. Det finns 17 ägare till nätet – de flesta kommunala stadsnät men också en privat aktör i form av Tele2. SkåNets viktigaste uppgift är att se till samarbetet kan fortsätta på samma framgångsvisa sätt också efter avtalets utgång 2011. Risken är annars att den digitala infrastukturen fragmenteras, både nyttjandemässigt och tekniskt.

För att nå regeringens ambitiösa mål krävs betydande satsningar och fortsatt samarbete på regional nivå. Bredbandsstrategin syftar till att ge Sverige ”bredband av världsklass”. Naturligtvis ställer det krav på fortsatt utveckling. Skåne som utgör en av Europas mest expansiva tillväxtregioner när det gäller den digitala infrastrukturen kan inte ha en sämre målsättning än Sverige i övrigt.

Redan innan regeringens beslut har Regionala utvecklingsnämnden planerat för en skånsk bredbandsstrategi. Projektet befinner sig just nu i ett startskede och många kommer att i bli inblandade i arbetet. Det känns därför alldeles viktigt att puffa för den konferens som går av stapeln i Malmö den 19 mars med en mängd intressanta föredragshållare. Där kommer hela problemställningen att belysas, konferensen utgör ett avstamp för fortsatt arbete.

Men är det verkligen så viktigt med Bredband? Är det inte mer prioriterat med ”vård, skola, omsorg”. Svaret är givetvis att för att kunna ge god samhällsservice i framtiden behöver vi agera nu. Inte minst klimatfrågan har mycket att tjäna på en bra digital infrastruktur som möjliggör vård i hemmet, rationella transporter och arbete från mindre orter och från hemmet.

Historierna kring Sveriges paradindustrier Volvo och Saab gör det allt mer tydligt att vi i Sverige inte längre bara konkurrerar med Norge eller Danmark. Den nya tidens företag är betydligt mer lättflyktiga och behöver andra typer av infrastrukturer för sin överlevnad. I den ”nya” världen är konkurrensen global. Nu är det vi som har bollen.

Regeringens bredbandsstrategi pekar just på att alla har ett ansvar för att Sverige ska ha bredband i världsklass. Inte bara marknaden utan även det offentliga ett betydande ansvar. Det långsiktiga behovet av infrastruktur för bredband ska ingå som en naturlig del i kommunernas utvecklings- och planeringsarbete och i det regionala tillväxtarbetet.

Tyvärr kopplade inte regeringen stödpengar till strategin. En bidragspott för denna satsning hade underlättat processen. Men det är så mycket man kan göra i samarbetat ändå. Som sagt, det ser ut bli ett intensivt och spännande år 2010.

Christer Lannestam
VD för SkåNet

Definitionen av bredband utvecklas

Allt sedan begreppet bredband myntades har det förts diskussioner om hur definitionen av bredband bör lyda. Till en början, då ADSL rådde som standard, definierades bredband vanligtvis som en hastighet på 2 Mbit/s, dock endast i en riktning. Uppströms var hastigheten betydligt långsammare.

Sverige inte längre i topp när det gäller bredband

Även om Sverige brukar beskrivas som ett land som ligger långt fram inom IT-området, är de statliga satsningarna på utbyggnad av IT-infrastruktur i ett internationellt perspektiv mycket begränsade. När definitionen av bredband ändras för att anpassas till framtidens krav, visar det sig också att andelen svenska hushåll som har tillgång till riktigt bredband sjunker. Idag har till exempel 97 procent av skåningarna tillgång till bredband via ADSL – en mycket hög siffra. Med morgondagens definition av bredband (fiber till hemmet) kommer emellertid motsvarande siffra att vara ca 15 procent.

Konferens i Malmö den 19 mars: Skåne – bäst i klassen?

Sedan i höstas har Sverige en ny bredbandsstrategi. Den syftar till att ge Sverige ”bredband av världsklass”. Naturligtvis ställer det krav att fortsätt utveckling i Skåne. Skåne som ingår en av Europas mest expansiva tillväxtregioner bör rimligen inte ha en lägre målsättning än Sverige i övrigt.

Fredagen den 19 mars träffas beslutsfattare inom politik och näringsliv i Malmö för att diskutera den digitala infrastrukturens betydelse för Skånes möjligheter att attrahera näringsliv, investeringar och arbetskraft, samt för att involvera hela Skåne i den dynamiska Öresundsregionen.

Medverkar gör bland andra europarlamentariker Gunnar Hökmark, Lunds universitets rektor Per Eriksson samt IT&Telekomföretagens förbundsdirektör Anne-Marie Fransson.

Detaljerad information om konferensen samt instruktioner om hur man anmäler sig finns i inbjudan som kan läsas här.

Överdrivna siffror om fibertäckningen i Sverige

Computer Sweden rapporterade nyligen att den statistik om fibertäckningen i Sverige som PTS presenterade i ett pressmeddelande i februari är starkt missvisande och överdriven. PTS anger där att 40 procent av befolkningen täcks av fibernätet. Men tittar man på hur många som faktiskt har fiberförbindelse ända in i hemmet sjunker andelen till ca 20 procent.

Computer Sweden gjorde med anledning av det även en jämförelse mellan olika länders bredbandsambitioner. Klart är att Sverige, som vill beskriva sig själv som ett föregångsland inom IT, sackar efter. I vårt grannland Finland är exempelvis staten beredd att investera offentliga medel i bredbandsutbyggnaden. Målet är att 100 procent v befolkningen ska nås av fibernätet 2016. I Sveriges nationella bredbandsstrategi är målet 90 procent, och det först 2020.

Ny rapport om hur IT-utveckling skapar tillväxt

IT&Telekomföretagen presenterade under Almedalsveckan i somras en rapport om hur IT och kommunikationsteknik kan bidra till att ta Sverige ur krisen och skapa nya jobb. Bland annat beskrivs hur en bred IT-användning leder till innovationer och ökad export, samt att staten måste formulera en vision om hur alla ska få tillgång till Internet. Rapporten kan laddas ner som pdf här.

250 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden

I regeringens höstbudget avsätts 250 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Av det kommer ungefär 190 miljoner kronor från EU:s program för ekonomisk återhämtning. Pengarna kommer att administreras av Jordbruksverket, och för att få ta del av stödet krävs minst 25 procents medfinansiering för respektive utbyggnadsprojekt.

Stadsnätskonferens på Kronovalls slott

Den 17 och 18 september ägde BAS Skånsk Nätkrafts – samarbetet mellan SkåNet, 16 skånska stadsnät och Tele2 – årliga konferens rum. Den här gången stod Ystad Energi som värd. De två konferensdagarna var fyllda av föredrag och diskussioner. Medverkade gjorde bland andra Jonny Nilsson PTS som talade om vikten av säkerhet i näten, för Svenska Stadsnätsföreningens VD Mikael Ek som presenterade föreningen möjligheterna att ge stöd till stadsnäten, samt Kristoffer Levin från Region Skåne som talade om bidragsmöjligheter till bredbandsutbyggnad.

Regeringen presenterar bredbandsstrategi

I november 2009 presenterade den svenska regeringen en strategi för bredband i Sverige. Den anger att 90 procent av de svenska hushållen ska ha bredband med hög överföringskapacitet senast 2020. Redan 2015 ska 40 procent av hushållen vara uppkopplade. Strategin finns att läsa som pdf här.

5 frågor till professor Bo Dahlbom

Bo Dahlbom

Bo Dahlbom är professor i informationsteknik och forskningschef på Sustainable Innovation. Den 19 mars är han moderator vid SkåNets konferens i Malmö där ledande politiker och näringslivsföreträdare diskuterar den digitala infrastrukturens framtid och dess betydelse för näringsliv och samhälle.

Vad hoppas du konferensen ska resultera i?

Ökat samarbete i regionen och ett gemensamt, regionalt ansvarstagande för den regionala IT-infrastrukturen. Regionerna i Sverige måste ta mer kraftfulla initiativ när det gäller regional utveckling och inte sitta och vänta på insatser från Stockholm. 

Vad vinner samhället på att den digitala infrastrukturen stärks och byggs ut?

Den digitala infrastrukturen spelar samma roll som infrastrukturen för transporter. Den är en förutsättning för 2000-talets tjänstesamhälle – för näringsliv, utbildning, sjukvård och vardagsliv.

Hur får vi fart på bredbandsutbyggnaden i Sverige?

Jag tror mycket på marknadslösningar, men offentlig sektor är i Sverige en viktig del av marknaden och den måste stiga fram som en viktigare beställare. Sjukvården och skolan, det vill säga regioner och kommuner, måste satsa mer på bredband.

Varför får den digitala infrastrukturen inte lika mycket uppmärksamhet i den politiska debatten som övrig infrastruktur i form av vägar och järnvägar?

Lokalpolitiker är många gånger fast i det förflutna. Att satsa på sådant man känner till är alltid lättare än att försöka ta sig an framtiden. Sverige är ett land dominerat av åldringar och av offentliga monopol – ingetdera är en bra förutsättning för innovativt och framtidsinriktat entreprenörskap.

När har alla i Sverige tillgång till riktigt bredband?

Just nu ser det tyvärr ut som om det enda svaret på en sådan fråga kan bli: efter alla andra. Först när våra grannländer har fått ett så stort försprång att det blir ohållbart, då kommer vi att satsa. Det är ungefär som med euron.