Fiber på landsbygd (FTTH, Fiber to the Home)

En framtidssäker IT-infrastruktur kräver fiber ända fram till bostaden. Det innebär att framtidens nya tjänster som exempelvis HD-TV och höghastighetsinternet kan levereras samt även framtidens offentliga tjänster. (Se fig. 1)

I den totala kostnaden för att alla ska anslutas med fiber ända fram till huset, lägenheten eller arbetsplatsen står den sista biten från anslutningsnod fram till slutkunden för en stor del av kostnaden.

Genom att privatpersoner, intresseföreningar eller byalag tar egna initiativ och bidrar med eget arbete kan kostnader hållas nere. Besparingarna är så stora att i många fall är det egna initiativet och engagemanget en förutsättning för att över huvud taget lyckas inom en rimlig framtid.

Mycket information och kunskap kan hämtas på Bredbandforums sida Bredbandivarldsklass.

Angående momsfrågan så finns ett  Skatteverkets ställningstande.

Information om vilken föreningsform som är den bästa avseende ekonomi och moms mm återfinns i Coompanions handbok.

Jämförelsemodell med vägnätet

I detta avsnitt görs ett försök till en beskrivning av helheten (från infrastruktur till tjänster) där en jämförelse med vägnätet tjänar som en förklarande.

Först måste vi ha vägar att köra på (infrastruktur). Dessa består av ett bärlager (kanalisation, rör att dra fiber i) och asfalterade och målade vägfiler (fiberkabel med fiber). För att transportera nyttogods (tjänster som Internet eller TV) behöver vi en speditionsfirma med lastbilar (en kommunikationsoperatör som sätter ljus i fibern och kopplar in växlar (switchar) i nätet).

För att vi skall få rätt paket (Internet från Xtel och TV från Yle) anlitar vi en speditionsfirma (tjänstedistributör ofta densamme som kommunikationsoperatören).

I figur 2 visas hur valfria tjänster beställs från tjänsteleverantörer med hjälp av en tjänstedistributör som även ser till att tjänsterna levereras ända fram till huset (streckad linje). Tjänsterna leds via ljus i kablar och kopplas fram rätt väg via switchar av kommunikationsoperatören. Kablarna ligger väl skyddade i kanalisationsrör.

Fig. 1. Internets hastighetsutveckling genom tiderna och framtidens behov

Byalagets eller föreningens ansvar kan vara att gräva ned kanalisation från BAS-nod till egen anslutningsnod och vidare till enskilt hus. Byalaget kan äga switchen i anslutningsnoden men vanligast är den upphandlas som en tjänst av en kommunikationsoperatör, troligen samma aktör som levererar operatörstjänsten i det övriga nätet (ofta ett stadsnät).

Mycket viktigt i sammanhanget är att vi nyttjar så kallade öppna nät. Med detta menas att alla kommunikationsoperatörer erbjuds tillträde till fiberkabeln på lika villkor. Vidare ska vilken tjänsteleverantör som helst erbjudas att leverera tjänster till slutkund förmedlat av tjänstedistributören.

Fig. 2. Helhetsöversikt