Frågor & svar

 
Kan jag ansluta mitt hus till närmsta BAS-kabel?
Tyvärr är det inte så enkelt. BAS-nätet består av kablar med 24 fiberpar vilka förbinder 275 orter i Skåne. Operatörer kan hyra förbindelser (fiberpar) mellan valfria orter.

I varje ort finns en THF (Telehousing Facility) vilket är ett utrymme där operatörer placerar sin utrustning (switchar). Det är till en sådan switch ditt hus ska anslutas. Detta innebär att fiberkabeln från det egna huset måste dras fram till närmsta switch. I de fall det är långt till en THF och det gäller flera hus (mindre ort eller by) kan en gemensam kabel dras från närmsta THF fram till byn där en ”egen” switch placeras i en anslutningsnod till vilken husen ansluts. Därigenom blir anslutningsavståndet för varje enskilt hus mycket mindre.

Sammanfattningsvis innebär detta att en samordnad planering alltid måste ske. Ta därför alltid först kontakt med dina grannar i byn och därefter kontaktar ni SkåNet för hur ni går vidare.

Kan jag själv gräva ned fiberkabeln?

Ja! Kabel finns för direktförläggning, men det vanligaste och oftast bästa är att man gräver eller plöjer ned en slang (kanalisation) i vilken fiberkabeln sedan dras. Det är viktigt att välja rätt slang och kabel beroende på t ex antal användare, avstånd m.m. Ta kontakt med SkåNet för ytterligare råd.

Vem kommer att äga fiber och utrustning?
Varje nät har en ägare. Nät består av dels infrastruktur i form av kanalisation och fiberkabel och dels av aktiv utrustning i form av switchar i anslutningsnoder och optiska mottagare som placeras i hemmet. Det ska klart framgå vem som kommer att vara ägare av olika typer av infrastruktur och utrustning. Vidare ska det framgå vilket ansvar som är förbundet med ägandet. SkåNet vet mer.

Vad kommer ut ur kabeln då den anslutits till en switch?

I princip kommer ingenting. Först måste du kontakta en tjänsteleverantör och avtala om (köpa) de tjänster du önskar. Dessa kan vara t ex Internet, telefon och TV. Det är viktigt att skilja mellan infrastrukturen (kabeln) och tjänsten (vad som kommer ur kabeln). På så sätt kommer vi att fritt kunna välja ur ett stort utbud med tjänster i fri konkurrens. Kabeln ska vara ”öppen” för alla leverantörer. Kabeln ska alltså inte ägas av en tjänsteleverantör.

Hur planerar man ett framtidssäkert nät?
Att det man bygger är framtidssäkert är av yttersta vikt. Med det menas att gjord investering i infrastruktur ska kunna leva i minst 30 år, och inte bara fungera utan även möta de kapacitetskrav som kommer att ställas om 30 år.

Därför är det viktigt att en expert gör nätplaneringen, i vilken val av topologi, sträckningar, terminering och teknikval ingår. Under planeringsfasen ska alltid SkåNet vara informerat och samrådas med.        

Hur länkas nätutbyggnaden till överordnat nät?
Som en del av nätplaneringen ingår kopplingen mot överordnat nät. I Skåne är det i stort sett undantagslöst BAS-nätet som är det överordnade nätet. Från området, byn eller orten, måste en kanalisation läggas ända fram till närmsta BAS-nod. Oftast läggs kabeln utmed en landsväg och då krävs särskilda tillstånd. Kontakta SkåNet för mer information.

Hur organiserar man för genomförande och drift?
För att genomföra ett projekt krävs en organisation. SkåNet bistår med råd om hur en projektorganisation bildas och drivs. Organisationen har två huvuduppgifter. För det första att realisera infrastrukturen. För det andra se till att den kommer i drift och att den förblir så utan störningar i en lång framtid.

Arbetet med att få nätet i drift och tjänster levererade är en relativt omfattande process.  Därför ska förberedelser ske parallellt med kanalisationsarbetet. Rådgör med SkåNet om hur detta arbete ska planeras och utföras.

Vem kan vara projektledare?

Alla projekt behöver en ledning. Olika projekt kan bildas för olika ändamål. Det som ligger närmast till hands för ett byalag eller en intresseförening är att ha som mål att dels se till att kanalisation kommer på plats mer eller mindre i egen regi, dels att allt övrigt kommer på plats genom samverkan med andra resurser. Den som känner sig manad kan bli lokal projektledare. Denne kommer att få allt stöd han behöver från SkåNet.

Vilket eget arbete kan jag göra?

En stor del av kostnaden vid anläggande av en bredbandsanslutning ligger i nedgrävning av kanalisation. Det är detta arbete som lämpar sig bäste för egna insatser. Om man kan gå samman i ett byalag eller annan intresseförening och till denna sluta personer med kompetens och grävmaskiner kan mycket vara vunnet. Detta gäller naturligtvis under förutsättning att personer och grävutrustning kan planeras in under aktuell period.

Det är viktigt att allt grävarbete föregås av en nätprojektering som alltid ska utföras av speciell expertis. Kontakta SkåNet för råd. 

Vem gör kontrollbesiktning?

Efter slutfört arbete oavsett om det gäller kanalisation, färdiginstallerad fiberkabel eller komplett anläggning med aktiv utrustning ska en kontrollbesiktning ske för att säkerställa att alla arbeten och leveranser uppfyller alla ställda krav.

Besiktning beställs genom SkåNet som antingen utför det i egen regi eller hänvisar till annan resurs. Vid all besiktning ska fastlagda rutiner följas och fastställda blanketter användas (kontrollprotokoll med bilagor). Dessa kan fås från SkåNet. 

Vilka är de ekonomiska aspekterna (kalkyleringsmodeller, nyckeltal)?
För att kunna fatta beslut och söka eventuella bidrag behövs en kalkyl. Denna omfattar kanalisationsarbetet och materiel, fiberkabelförläggning med inmätning, dokumentation, eventuella kostnader för aktiv utrustning samt avtal med kommunikationsoperatör, service- och tjänstedistributörer.

SkåNet tillhandahåller kalkylunderlag i vilket alla poster framgår tillsammans med instruktioner och beräkningsexempel.

Hur går anskaffning och beräkning av material, fiberkablar och liknande till?
Anskaffning av materiel sker alltid i samråd med SkåNet. Det är viktigt att all materiel är av godkänd kvalitet och att samordning av upphandling sker för att säkerställa pris och prestanda.

Hur man förlägger man kanalisation och fiberkablar?
En stor besparing kan göras genom eget arbete vid förläggning av kanalisation. Detta görs i stort på samma sätt som vid täckdikning. En plastslang grävs ned på ca 60 cm djup och täcks först med stenfri sand och därefter sker normal återfyllning. Tio till tjugo centimeter över plastslangen läggs alltid ett varningsnät (varningsband) som tjänar två syften. Det första är naturligtvis en varning till den som i efterhand gräver i området, det andra är att nätet innehåller en metalltråd som kan signalsättas vid kabelsökning.

Vid längre sträckor och utefter vägar tillämpas ofta plöjning. Detta är en snabb och effektiv metod där markförhållandena så tillåter. Dock kräver det speciella redskap och utbildad personal.

All förläggning av kanalisation ska mätas in och dokumenteras. Hur detta ska ske finns beskrivet i rutiner som kan beställas från SkåNet.

Fiberkabel förläggs alltid av speciellt utbildad personal. Rådgör alltid med SkåNet. Fiberkabeln blåses eller spolas in i kanalisationsröret. Vanligtvis kan man komma upp till 2 km utan att behöva ta upp kabeln. Vid längre avstånd t ex 4 km (vilket är en typisk leveranslängd av kabel) tas halva kabeln upp efter 2 km där den slingas och sedan dras vidare de sista 2 km.

Hur sker skarvning och mätning av fiber och kablar?
Vid kabelförläggning krävs utbildad personal och speciella verktyg. Detta gäller speciellt vid skarvning av kabel där varje enskild fiber måste svetsas samman. Vidare gäller samma sak vid den avslutande kontakteringen av varje enskild fiber i båda ändar.

Efter förläggning av fiberkabel skall varje enskild fiber mätas in, SkåNet har en speciell kvalitetsmanual som beskriver mätförfarande och rekommendationer för dokumentering.

Vem ansvarar för dokumentation och arkivering?
All installation av kanalisation och fiberkabel ska dokumenteras och arkiveras. Positionen av kabeln ska mätas in och arkiveras i ett GIS-system. Detta görs oftast genom kommunens eller det lokala elbolagets försorg, kontakta alltid SkåNet för samråd.

All installerad fiber ska mätas in i enlighet med gällande kvalitetsmanual. Inmätning sker med speciella instrument och av speciellt utbildad mätpersonal. Kontakta SkåNet för ytterligare information.

Vem står för drift och underhåll

Ägandet av infrastruktur och/eller aktiv utrustning måste åtföljas av säkerställandet av drift och underhåll. Olika krav ställs i olika nivåer i nätet och även beroende av krav från användare. Privatpersoner kan ställa andra krav än verksamheter som företag och sjukvård. Gemensamt är dock att kraven och drift- och underhållslösningar måste vara välspecificerade, välreglerade och genomförda. SkåNet är behjälpligt med råd om nivåer och krav samt avtalsmallar för upprättande av drift- och underhållsavtal.

Vilka avtal behövs med markägare, mellan nätägare, med överordnat nät, med tjänsteleverantörer och liknande?